Så kan Skämta uppsluppet användas i en mening
- Men det blev svårt när Åsa Romson skulle skämta.
- Skämta inte vidare så där, Artur — du öppnar ett svalg mellan oss —
- De å sin sida fann henne obeskrivligt löjlig och drog sig inte för att skämta med fjollan.
- Särskilt värderar han ett lätt och behagligt samtal, och du skall berätta gamla jaktminnen och skämta gladeligt.
- Barnen skämta om det, de tycka att det ser ut som om deras mamma lutat sig över ett mjölfat och fått mjöl på håret.
- Det var egentligen bara Erik som höll humöret uppe och kunde skämta.
- Tage trängde Petra in mot väggen och kysste henne uppsluppet.
- Med Lovisa Enberg kunde ju hans nåd få skämta så mycket han behagade.
- - Nej, det menade jag verkligen icke, sade hon uppsluppet, jag kommer så ofta att säga saker som jag icke menar.
- Kom mig bara inom räckhåll, ska du få lära att inte skämta med mig !
- - Skämta icke så !
- Men han talade alltjämt om fröken Mertens, och talade så varmt att jag fann mig föranledd att skämta :
- Och han gjorde ett erbarmligt försök att skämta bort saken.
- Då var folk glada och det blev okej att skämta.
- - Ha, ha, skrattade Barbara uppsluppet.
- Det måste vara möjligt att skämta och göra satir om Jesus, men detsamma måste även gälla Mohammed.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
